...att göra ett eget inlägg om den bäste som finns på fyra ben - Elgur från Lilla Strängshemmet - eller Gurre som han också kallas till vardags! ♥ Älskar honom helt, fullt och villkorslöst, han har verkligen stulit mitt hjärta och svalt det med hull och hår! ♥ Han är en riktig personlighet med väldigt många egna idéer och påhitt, en riktig liten BUSE som utsätter mitt tålamod för hårda prov jämt och ständigt - kanske inte så konstigt att ett av hans smeknamn är just Busen...!!! ;) Han är en kille med glimten i ögat och det är viktigt, tror inte att jag skulle hitta en till som honom om jag så letade hela livet...!

Vi tror att han har damp för han skall hela tiden ha något att göra annars blir han stundtals olidlig att ha att göra med, väldigt otålig är han! :) Finns det inget att göra hittar han på egna saker. Kommer ihåg en gång när jag bundit honom i stallgången i en av boxpelarna, på boxen satt det en täckeshängare där det hängde en sisådär fem till sju täcken. Det var lugnt så länge jag höll på med honom men så gick jag iväg för att hämta en sak i sadelkammaren och då hörde jag hur han började rumstera om med täckena! När jag kom tillbaka möttes jag av en syn som jag bara kunde skratta åt - Gurre stod och tittade på mig med öronen spikade framåt, huvudet lite på sned och med ett oskyldigt uttryck i ögonen som sade - Jag har inte gjort något! :) Det var bara det att alla täcken som hängt på boxen nu låg på golvet runt, under och bakom honom, vet inte riktigt hur han hade lyckat sprida dem runt så men säg något han inte skulle lyckas göra...!!! Och det hände mer än en gång! ;) Det är heller inte värt att lämna honom sist i stallet när det är dags för utsläpp på mornarna, då har han ju haft hela natten på sig att ladda energi och det går väldigt fort ut i så fall! Han gör inget, han har bara VÄLDIGT BRÅTTOM! Man kan riktigt se hur det kryper i hela kroppen på honom! Yeh, ut och springa i hagen! :)

Man kan väl säga att han är en allätare, kakor, fyllda kex, semlor, chokad, godis, banan, apelsin, clementin, vindruvor, ja säg något han inte äter, det mesta går ner! :) Förutom alger då, tror det var Emma som av misstag hällde i alger i hans betfor en gång som han totalvägra att äta, det var bara att blanda nytt! :) Han har bestämda åsikter den hästen och så har han har väldigt lätt för att tappa i vikt, förra året hade jag väldiga problem att hålla honom i hull. Han fick massor av mat och allsköns tillskott utan att jag egentligen lyckades, även vid vila tappade han, snacka om att ha en hög ämnesomsättning - varför har man inte det själv...?!? ;) Provade då att även ge honom lucern, yes, det var jättegott tyckte han, i två dagar ungefär, sedan rörde han inte det på flera veckor, sedan gick det bra i ett par dagar och nej, sedan skulle han inte ha det mer! Snacka om idéer! :) Som tur var kom gräset och då höll han vikten som han skulle!

Kommer ihåg att jag många gånger tänkte, precis när jag köpt honom, att nu har jag nog tagit mig vatten över huvudet! Det var han som var ute och gick med mig och inte tvärtom kändes det som! Läste i en bok att man kunde "vinkla armbågen" mot dem så skulle det vara som när en ledarhingst sparkar (eller något sådant), en VÄLDIGT kraftig tillsägelse i varje fall som det skulle räcka att göra en gång typ - jag tror att jag gjorde det 15 gånger VARJE GÅNG vi var ute! Han gnäggade HELA TIDEN och stirrade runt, uppförde sig som en hingst vilket det senare visade sig att han också var!!! Så han kastrerades i november 2005, då var han 12½ år! Men han bättrade sig och blev häst han med! ;) Nu är han en härlig prick som jag nog inte skulle klara mig utan! :)

Gud så mycket roligt vi har gjort tillsammans! ♥ Vad jag älskar att rida den hästen, alltid framåt, alltid med på allt, full av fart, inte rädd för något, nåja, nästan inget om man inte är på bushumör, vilket han ju ofta är! ;) Många turer till skogen och havet har det blivit. Han har en lite egen stil när han skall gå upp i transporten, han gillar nog inte lemmen för han ställer sig vid sidan om transporten, tittar in runt väggen och sedan hoppar han på! Fast man lastar honom på ett par minuter så det gör inget, lite skillnad mot den gången som det tog oss nästan fem timmar och till slut fem man att lyfta/bära in honom, han skulle bara inte in - då skulle vi visserligen till veterinären - vilket det dock inte blev något av den gången! ;) Allting går mycket bättre om det bara är han och jag som skall lösa problem och komma över jobbiga hinder! ;)

Och gud sån otur vi har haft när det gäller skador mm... Just nu är han skadad sedan juli/augusti förra året, halt, tänjt ut sidoligamentet i höger framben kom de fram till efter en magnetröntgen i januari i år! Tar lång tid att läka fick jag höra. Det vill jag lova att det gör. Han har antagligen vrickat/vridit till sig olyckligt i hagen, kanske trampat ner i en håla eller något - får aldrig veta hur det gick till... Vet bara att det har varit väldigt jobbigt, många tårar, tagit en massa energi, man har verkligen åkt en känslomässig bergochdalbana kan man säga där man pendlat mellan glädje och sorg hela tiden. För att inte tala om vad det har kostat i pengar, jag vågar inte räkna ut det men skulle tro att jag snart köpt honom ett par gånger till! ;/ Har inte ridit honom på över ett år nu - gudars skymning vad jag saknar att rida honom, han blev halt precis när han var som bäst! Han var helt underbar att rida när jag upptäckte att allt inte stod rätt till. Han är mycket, mycket bättre nu men jag vågar inte hoppas på något överhuvudtaget längre - en sak vet jag dock - det är ett jäkla slöseri om han inte skulle bli ridhäst igen... Håller alla tummar och tår jag har! Det får ni gärna göra också! ;)

Kom upp till Gurre och Vanadis igår, de går uppe vid stona och fölen sedan i lördags, första gången jag kom i dagsljus sedan jag släppte dem! Så fort de får syn på en kommer de för att hälsa! Vad fick jag då göra igår - jo MOCKA HAGEN - tycker inte att jag gör annat än mockar hagar nuförtiden och nu har jag TRE stycken som skall mockas... Jaja, Gurre följde mig som en skugga hela tiden och skulle vara social och till slut satte jag mig ner så att vi kunde samtala, han är så jäkla go! ♥ Vanadis kom för att vara med hon också men se NEJ, DET FICK HON INTE! Gurre bara vände på huvudet, strök öronen och sade till henne att håll dig borta för hon är bara min! :) Med ett förnärmat iiiiiiiiihhhhhhhhh vände hon om på klacken och fortsatte att beta. Då vände sig Gurre tillbaka till mig och fortsatte att konversera! Hon fick inte komma och störa inte! Man liksom bara smälter i hjärtat - ÄLSKAR HONOM! ♥

OJ, VAD LÅNGT DET BLEV! ;) Och jag som skulle kunna skriva hur mycket som helst, har ju bara skrapat lite på ytan! ;D

See yah! ♥